Uncategorized

Lektionsplanering i religion

Skriven av : Jasmine Etemadi, Jonna Eriksson, Cristin Svedberg, Angelica Sjulander, Ann Thorslund och Malin Wadlund

Lektionsplanering: Kläder och identitet

Vi tänker oss att den här lektionsplaneringen är lämplig för en årskurs 1, i en klass med mångkulturell bakgrund. Det är första gången vi ska arbeta med religion och vi vill inleda detta genom ett temaarbete med temat kläder. Syftet med lektionerna är att eleverna ska få en insikt i varför man klär sig i olika kläder för att uttrycka sin identitet. Enligt Liljefors Persson (s. 199) bör läraren skapa ett klassrum som är “präglat av öppenhet och kreativitet”. Hon menar att eleverna bör få diskutera livsåskådningar med varandra. Roos (s. 147) beskriver att det är viktigt att eleverna får “uppleva, utforska och observera” olika typer av primärmaterial, till exempel sjal, kippa, rökelser m.m. Därför anser vi att det är bra för eleverna att arbeta med detta tema.

 

Ur Lgr11:
Syfte:

  • Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt.
  • Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner.

 

Kunskapskrav:

  • Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor.
  • Eleven kan ge exempel på någon […] symbol[…] från kristendomen, islam och judendomen.

 

Konkret mål:

  • Du ska få se olika religiösa kläder.
  • Prata om hur identitet kan vara kopplat till kläder.
  • och hur de kan höra ihop.

 

Lektion 1

Vi inleder lektionen med att ta reda på vilka förkunskaper eleverna har genom ett så kallat VÖL- schema. Eleverna får berätta för oss vad de redan vet om olika religioner och detta antecknar vi under V – vet. De får även berätta vad de önskar veta – Ö, vilket även det skrivs ned. Därefter tittar vi på en film som kort introducerar de abrahamitiska religionerna – kristendom, islam och judendom. Slutligen för vi ett didaktiskt samtal genom metoden EPA, där vi pratar om kläder som uttrycker identitet.

Lektion 2

Den här lektionen inleds med att vi fortsätter prata om identitet och klädsel, men denna gång får eleverna diskutera sin egen klädsel och anledningen till varför de klär sig som de gör. Denna diskussion sker genom metoden EPA. Läraren berättar därefter om nästa uppgift och visar upp exempel. Den uppgiften går ut på att eleverna ska vika ett A4-papper vågrätt på mitten (så man får 2 A5) och på den ena sidan rita sig själv i kläder som man brukar ha, och på den andra sidan rita sig själv såsom man skulle vilja klä sig för att uttrycka den man är, alternativt någonting som man tycker är fint att ha på sig eller skulle tycka det var roligt att klä sig i. Under tiden eleverna ritar den första bilden (den på hur de ser ut idag) får små grupper komma fram och prova och/eller titta på olika religiösa kläder, till exempel kippa, hijab och dopklänning. Enligt Håkan Bengtssons föreläsning 3/12 finns flera likheter och flera olikheter mellan olika religiösa kläder. Därför kommer vi att diskutera med eleverna vilka likheter och skillnader de ser mellan de kläder de får prova samt titta på.

Lektion 3
Lektionen inleds med att vi tittar på varandras bilder. Var och en får motivera varför man skulle vilja klä sig som på den högra sidan av pappret. Det här görs i helklass. Efter det leker vi en lek som vi kallar heta stolen, vilket går ut på att uttrycka sina åsikter. Vi sitter på stolar i en cirkel och en person sitter i mitten. Den personen säger ett påstående – till exempel “jag skulle vilja ha rosa hår”. De som håller med om påståendet byter plats med varandra och den som hamnar i mitten får välja ett nytt påstående. Lektionen avslutas med att vi gör klart VÖL-schemat genom att eleverna får berätta vad de lärt sig – L. På så sätt får vi en inblick i vad eleverna faktiskt har lärt sig.

 

Fallgropar:För att undvika att vårdnadshavare ska komma med invändningar när det gäller religionsundervisningen, så har vi varit tydliga med hur vi tänkt kring planeringen av religionsundervisningen under vårt möte med vårdnadshavare, som vi haft tidigare under terminen.

 

Annonser
Uncategorized

Reflektion naturrutan

Nu har jag följt min naturruta nästan en hel termin, vad som sker i naturen om hösten. Jag har studerat vad som växer och lever i mina två rutor, det har varit spännande och intressent.

Tanken med de här avslutande inlägget är att reflektera över hur jag skulle kunna använda mig av en naturruta i mitt framtida yrke som lärare och med mina elever i skolan.

Det skulle vara av vikt att ha en ruta nära skolan, så att besöken dit är något som kan genomföras med minimal planering och utan behov av extra personal. Naturrutan skulle kunna fungera ämnesövergripande med ämnen som biologi, svenska och bild. Klassen kan t.ex fota och försöka artbestämma med hjälp av en flora, man kan även göra att memory av de foton vi tagit. Vi kan skriva berättelser om påhittade figurer som bor i vår naturruta. Vi kan rita bilder av blommor och djur som lever i vår ruta. Vi kan titta på hur naturen se ut under olika årstider, vad som växer och hur växter vissnar och förmultnas. Då kommer vi in på nedbrytningsprocesser och nedbrytare.

Det kommer att vara intressant att ha ett långtidsprojekt igång med klassen att just följa samma lilla ruta av natur och få återkomma till den flera gånger. Det kommer att vara värdefullt att ta ”in” naturrutan i övriga undervisningen. Att tillsammans med eleverna skapa en egen liten ruta, skapa lite gemenskap och gruppkänsla.

Jag tror att projektet kan bli väldigt lyckat om man inte har för stora krav på att det alltid ska bli perfekt när man går till naturrutan, ibland kommer det kanske inte ha skett någon förändring alls.

Lgr 11 – Naturorienterande ämnen i årskurs 1-3

Ur syfte  – Biologi

  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor.
  • Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Ur de centrala innehållet –  Biologi skulle man kunna nå många punkter, t.ex

Året runt i naturen

  • Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar.
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

 

Berättelser om natur och naturkunskap

  • Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

 

Metoder och arbetssätt

  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

 

Sedan kan man säkert pricka in flera delar ur kursplanerna i t.ex svenska och bild.

Under arbetet med mina två naturrutor har jag haft hjälp av två webbsidor, NatureGate och Digiflora, som hjälpmedel när jag identifierat och artbestämt växterna i mina naturrutor. De weddsidorna var mycket bra och man kunde välja växtarternas olika egenskaper för att söka och hitta rätta växter.


Referenslista

  • Digiflora. www.digiflora.se
  • Lgr 11 (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket (ss. 158 – 160).
  • NatureGate (2016). www.luontoportti.com
Uncategorized

Ekologi

I de här inlägget kommer jag att skriva lite om hur ekologin ser ut i min naturruta i fårhagen. Där kan man prata om flera olika producenter, t.ex buskar, gräset, växter på marken och äppelträdet. Som konsument i min ruta har jag fåren som även är herbivorer, det vill säga växtätare. Men det finns även andra konsumenter i min naturruta med omnejd, det finns ett rikt fågelliv, det finns människor, ekorrar, insekter och mängder av olika typer nedbrytare.

Det går att tänka sig flera näringskedjor i min naturruta.

Gräset som äts av fåret. Fårets bajs äts av nedbrytare såsom maskar och gråsuggor eller bryts ned av andra former av nedbrytare såsom t.ex svampar. Det nedbrutna materialet blir till jord och näring så att nytt gräs kan växa.

Äppelträdet ger äpplen till en sparv som i sin tur blir föda åt hök.

Sedan kan man tänka sig en näringsväv.

Där gräset blir föda åt fåret som blir föda åt människan.

Även äpplet blir föda åt fåret, men även åt människan.

Äppelkvistar blir föda åt kaninen som är husdjur hos människan.

Äppelträdet blir föda åt en småfågel som blir föda år människornas katt.

Man kan se att det finns ett konkurrensförhållande mellan större rovfåglar och huskatten som båda har småfåglar som föda.

På en av de fallna björkstammarna ses även svamp, detta är en form av parasitism. Svampen lever av trädet men ger ingenting tillbaka. Jag tror att det är en fnöskticka som ses på bilden nedan.

 

Uncategorized

Progress – Höst!

Nu har hösten kommit till mina natur rutor. Löven på marken har skiftat färg från härligt gulorange till brunt. Det har regnat en del och marken är fuktig, nedbrytningen går ganska snabbt eftersom det fortfarande är varmt ute.

I min natur ruta som ligger i fårhagen har det under de senaste veckorna gått får och mumsar så allt fint grönt gräs och andra mumsigheter är uppätet och min ruta är lite uppbökad.

I min skogsruta kan jag fortfarande se gröna härliga blad på marken och någon enstaka blomma. Det är verkligen en varm oktober.

Uncategorized

Att bestämma arter….

i mina naturrutor visar sig vara lite klurigt, men det är väldigt roligt.

IMG_9866

Här är en översiktsbild på min första ruta, den som är belägen i en fårhage. Nu är det lite mer höstlik då löven börjat falla och växtligheten på marken börjat gå mer i gult och brunt än grönt.

I denna ruta har jag lite svårt att urskilja olika arter men jag har lyckats hitta:

Vitklöver ( Trifolium repens L.) är en krypande flerårig ört som ofta bildar stora mattor. Då spridningen på denna växt är stor finns det väldigt mycket av den i min naturruta.

img_9869.jpg

Stensöta är en kärlväxt som ingår i ormbunksväxter i familjen landväxter. I min naturruta växer det gott om ormbunkar mellan stenarna.

IMG_9680

Cypressfläta som är en art av mossa som är relativt vanlig i Norden. I min naturruta klär denna mossan en stor del av alla stenar.

img_9870.jpg

Nejlikrot. Släkt: nejlikrot familj: rosväxt. Denna växt är ganska vanlig i min naturruta. När den blommar har den gula blommor.

IMG_9881

Lathyrus davidii vilket är en ärtväxt som ingår i släktet vialer, och familjen ärtväxter. Denna växt är mycket vanlig i min naturruta.

img_9882.jpg

 

I min andra naturruta växer det mer välbekanta växter.

IMG_9873

Här är en översiktsbild på den andra rutan. Även i den har hösten kommit och gula och röda löv från träden börjar bädda in växtligheten på marken. I denna ruta växer:

Blåsippa är en vanlig växt i min naturruta. Den blommar med små blåa blommor på våren.

IMG_9874

Vitsippa är en mindre vanlig växt i min ruta men det finns några stycken som blommar med vackra vit-violetta blommor på våren.

img_9877.jpg

Lingon är en ovanlig växt just i min naturruta men en liten bit utanför den växer det gott om lingon.

img_9876.jpg

Blåbär är en vanligt förekommande växt i min naturruta. Tyvärr har det dock blivit snålt om blåbär i risen nu i höst.

img_9875.jpg

Smörblomma är en ganska ovanlig växt i min naturruta med det finns ett fåtal som växer mot våran tomtgräns i utkant av min naturruta.

IMG_9879

 

Uncategorized

Naturrutan x2

Så var det dax att starta ett litet roligt projekt! Naturrutan x2, jag ska alltså under  höstterminen följa två stycken naturrutor. Det är två plättar av natur som jag ska fota, observera och artbestämma 5 växter i. Mina rutor är belägna precis intill mitt hem i Stavby, strax utanför Uppsala.

Det här ska bli ett spännande projekt som jag absolut kan se mig själv genomföra med framtida elever för att följa naturens olika förvandlingar över ett år.

Min första ruta ligger i ett skogsbryn, här är det lite dunkelt och fuktigt. Det är en blandning av barrträd och lövträd runt min naturruta.

IMG_9661

 

Min andra ruta ligger ute i en fårhage, här är det ljust men ändå lite lummigt då det växter några lövträd och en heldel högt gräs som fåren tycker om att mumsa på.

IMG_9668

Karta till mina rutor:

Skärmavbild 2018-10-07 kl. 13.27.04

 

Uncategorized

Lektionsplanering VFU2

Who am I?

Ämne: Engelska

Åk: 3

Tidsåtgång: ca 45 minuter

Konkret mål: Du ska lyssna och följa med i en text på engelska.

Kursplanens syfte – Lgr11: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i att och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare.

Centralt innehåll ur Lgr11: Enkla instruktioner och beskrivningar.

                                                     Enkla beskrivningar och meddelanden.

                                                     Sånger, ramsor, dikter och sagor.

Upplägg:

  1. Uppvärmning med ”Simon says”
  2. Lyssna och läs ”Who am I?”
  3. Sång –” Head, shoulders, knees and toes”

Arbetsform:  Lektionen inleds med en uppvärmning i form av leken ”Simon says”. Eleverna kommer att få arbetsblad med korta engelska texter som beskriver några av Astrid Lindgrens karaktärer. Texterna är numrerades och ska paras ihop med bilder av karaktärerna. Jag läser en text i taget sedan översätter vi texten till svenska, underöversättningsfasen kommer elever som vill att få räcka upp handen och sammanfatta på svenska vad som står i texten. Eleverna fyller enskilt i svaret på arbetsbladet innan vi går vidare till nästa text. På slutet av momentet går vi igenom de rätta svaren.             Efter ”lyssna och läs” övningen sjunger vi ”Head, shoulders, knees and toes” och gör rörelser till. Finns det ytterligare tid kvar av lektionen kör vi en runda ”Simon says” till.

Bedömning:  Eleverna kommer att bedömas genom iakttagelser av aktivitet under lektionen samt utfört arbetsblad – ”Who am I?”

Material:

  • Arbetsblad –” Who am I?”
  • Penna
  • Sudd

Avslut:  Jag fångar elevernas uppmärksamhet, berömmer det som fungerat bra under lektionen och ger instruktioner om att städa undan penna och sudd samt lämna in sina namnade arbetsblad. Därefter ska de sätta sig på sina platser. Jag återkopplar sedan lektionen till det konkreta målet och frågar eleverna va de tycker att vi har övat på.

 

Astrid-Lindgren-2-wpcf_700x859

Matte 2

Utematte

Så var det äntligen dax för kursmomentet utematte, som vi längtat. Tyvärr hade vi inte vädrens makter med oss och spenderade nästan 2 timmar ute i regnet.

Passet startade med en rolig klassificering och ihop-parnings övning. Alla fick ett naturföremål bakom ryggen, vi fick inte se föremålet utan med våra händer benämna föremålet och mingla runt och hitta våra kamrater som hade ett likadant föremål. Jag och min grupp fick tallkottar.

Sedan fortsatte vi ut i dungen för olika matematiska övningar, som sorteringsövningar, tävlingar med tärning, addition och uppdrag. Vi hann även med en övning där vi skulle hitta höstens färgskala i naturen och sortering dessa i någon ordning som vi fann lämplig. Detta var ett otroligt roligt och inspirerande lektionspass trotts allt regn och kyld.